hoppsihejsi :3

igår var typ chill, lite för chill i början tillochmed >__< men men sen blev det bättre, och jag har nog aldrig haft så roligt på vägen till olivers, och inne på olivers x) moahahaha.... ^w^

på kvällen, typ vid tre eller två kanske, så gick vi hem till .. vad-han-nu-heter och spelade guitarr hero :D :D fast jag somnade X__X men det spelar ingen roll, jag vaknade sen för lisa ville röka -.- och då hade jag bara en handduk på mej och jäääääääätte ont i fötterna. eller kanske inte riktigt så ont :3

anyway, jag tog på mej min plaskblöta klänning, trosor och bh (såklart) sen när hon hade rökat, jag ville liksom inte vara ensam med handära vad-han-nu-heter :o

med kläderna på så spelade jag också guitarr hero :D :D fast jag var dålig :/ megadålig tillochmed. jag blev arg på det.  och det var på nivå easy ^o^ men sen så blev jag bättre och vann tillochmed över lisa nån gång ! *happy* och lisa ville att jag skulle spela på medium, jag var dålig på det :/

sen tog vi bussen därifrån 08:01, stackarna ville nog bara sova men vi hade spelat guitarr hero sen tre eller två i morse xD moaha... eller lisa, inte jag. jag vet inte när jag började spela :o typ fem.

ja, vi åkte ner till stan iallafall. och väntade i .. en eller två timmar på att maddes café skulle öppna klockan 10 :p vi satt på en handikapplekplats och kände oss ganska så .. handikappade. typ aj.

 men det var ganska cool, där var exakt INGEN på stan :o helt öde! men sen kom alla pensionärer på en gång ^w^ sött.

vi åt frukost på maddes, nån macka som lisa tydligen älskade, en med tomat och ägg på. :) sen åkte jag hem och gick o la mej ! typ då var klockan elva eller nåt O.o mjo, också vaknade jag för en timme sen typ :]

that's it.

puss<3

jahapp då har man vart sömnlös ännu en natt..  och lär väl bli det denna natt också eftersom jag inte kommer ha någonstans att sova :o det blir ute hela natten, jag gissar på att jag kan komma hem typ efter två eller tre på eftermiddan imorron ^^ hohojaja.

puss

När jag var valp, underhöll jag dig med mina egenheter och fick dig att skratta. Du kallade mig ditt barn, och trots antalet skor jag tuggade sönder och några totalförstörda kuddar, blev jag din allra bästa vän.

När jag var "dum" hund, pekade du ditt finger mot mig och frågade :

" Hur kunde du ? "

- men sen veknade du och la mig på rygg och gosade med mig.  Det tog ett litet längre tag för mig att bli rumsren än väntat, för du hade väldigt mycket att göra, men vi klarade av det tillsammans.

Jag kommer ihåg nätterna när jag låg tätt vid din sida och lyssnade på ditt snarkande, lyssnade på dina lugna andetag och hemliga drömmar, och jag tänkte att livet kan inte bli mer perfekt än så här.

Vi gick långa promenader i parkerna, åkte långa bilturer och stannade för att äta glass.( jag fick våfflan, för " glass är inte bra för hundar " sa du ), jag tog långa tupplurar i solen då jag väntade på att du skulle komma hem vid slutet av dagen. 

Så småningom började du spendera mer tid på arbetet och du satsade på din karriär, och la mycket tid på att leta efter en människovän.Jag väntade tålmodigt, tröstade ditt brustna hjärt och förstod din besvikelser, klagade aldrig på dåliga beslut, jag viftade på svansen och visade glädje då du kom hem, och jag blev lycklig för din skull när du blev kär.

Hon, numera din fru, är inte en " hundmänniska ", men trots det välkomnade jag henne till vårt hem, visade henne tillit och lydde henne. Jag var lycklig därför att du var lycklig.

Sen kom människobarnen, och jag delade din glädje och lycka. Jag var fascinerad över deras små fingrar, hur dom luktade, och jag ville ta hand om dem också.Det var bara det att hon och du var oroliga att jag skulle skada dom, och jag tillbringade mesta tiden förvisad till ett annat rum eller en hundbur.

Åh, som jag ville älska dom, men jag blev " fånge i kärleken ".När dom blev äldre blev jag deras vän. Dom hängde i min päls då de försökte stå på egna ben, petade med fingrarna i mina ögon, undersökte mina öron, kysste mig på nosen.Jag älskade allt som hade med dom att göra och deras beröringar, ditt kel med mig var numera så sällsynt

- och jag skulle försvara dem med mitt liv om det så behövdes. Jag smög ner i deras sängar om natten och lyssnade till deras oroliga andetag och hemliga drömmar, och tillsammans väntade vi på ljudet av din bil på uppfarten.

Det var tider då andra frågade om din hund, och du visade stolt det foto av mig som du bevarade i din plånbok och berättade historier om mig.De senaste åren svarade du bara " ja " och bytte sedan samtalsämne.Jag hade gått ifrån att vara din hund till bara en hund, och du undvek alla kostnader som hade med mig att göra.

Nu har du en ny karriärmöjlighet i en annan stad, och du och de skall flytta till en lägenhet där inte husdjur är välkomna. Du har tagit det rätta beslutet för din familj, men det fanns en tid då jag var din enda familj.

Jag var jätteglad över bilturen (precis som i början av vårt förhållande) tills vi kom fram till djurhemmet. Det luktade hund och katt, rädsla och hopplöshet. Du skrev under lite papper och sa :

" Jag vet att ni kommer att hitta ett fint hem till henne. "

Dom skakde sina huvuden och gav dig en ansträngd blick. Dom inser att för en medelålders hund, även med papper så är det nästan omöjligt.

Du var tvungen att ansträngt rycka din sons händer från min päls medan han skrek :" Nej pappa !!! Snälla låt dem inte ta min hund ! "Och du var orolig för honom, och vilken hemsk erfarenhet du precis gett honom angående lojalitet, vänskap och respekt för liv !

Du gav mig en avskedsklapp på huvudet, undvek mina ögon, och artigt vägrade du ta mitt halsband och koppel med dig.Du hade en tid att passa, och nu har jag en också.

Efter att du gått sa de snälla flickorna att du säkert visste om att du skulle behöva lämna bort mig för flera månader sen, men att du inte gjort några försök att hitta ett bra och mysigt hem. Dom skakade sina huvuden och sa :

" Hur kunde du ? "

De är så snälla mot oss som deras upptagna scheman tillåter. Dom matar oss, naturligtvis, men jag tappade aptiten för flera dagar sedan.

I början då någon passerade min bur, pirrade det i magen och jag tänkte och hoppades att allt detta bara var en ond dröm och att du kommit tillbaka för att hämta mig, eller så hoppades jag att det var någon som kunde rädda mig.

När jag förstod att jag inte kunde konkurrera med den glädje de söta valparna visade så gav jag upp och satte mig i ett hörn och väntade.

Jag hörde fotsteg från korridoren när hon kom till mig i slutet av dagen, och jag följde henne snällt genom korridoren till ett annat rum.Ett obehagligt tyst och tomt rum. Hon satte mig på ett bord och smekte mina öron, och sa till mig att jag inte behövde oroa mig. Mitt hjärta dunkade av förväntan och spänning för vad som skulle hända, men det var också en känsla av lättnad.

" Kärlekens fånge " hade nu nått slutet. Jag var orolig för henne, sådan är min natur. Bördan vägde tungt för henne, och det känner jag till, på samma vis som jag kände till alla dina sinnesstämningar. Försiktigt band hon ett band runt mina framben samtidigt som en tår föll längs hennes kind.Jag slickade hennes hand på samma vis som jag brukade trösta dig för många år sedan.

Vant stack hon in nålen i min åder. När jag kände sticket och den kalla vätska som for genom min kropp, la jag mig tröttsamt ner, såg in i hennes vänliga ögon och mumlade :

" Hur kunde du ? "

Kanske förstod hon mitt hundspråk för hon sa

" Jag är så ledsen. "

Hon kramade mig, och förklarade snabbt att det var hennes jobb att se till att jag kom till en bättre plats, där jag aldrig mer skulle bli ignorerad, slagen, övergiven, eller behöva försvara mig själv - en plats med myckt kärlek och ljus, så väldigt annorlunda än den här platsen på jorden. Och med den sista lilla kraften jag hade försökte jag visa henne genom att vifta på svansen att mitt : " Hur kunde du ? " inte var riktat mot henne.Det var dig min älskade husse, jag tänkte på.Jag glömmer dig aldrig och kommer att vänta på dig i all framtid.Måtte alla i ditt liv fortsätta att visa dig så mycket lojalitet.

© Jim Willis

LÄNK: http://pc.directgraphic.com/pc_kunde.htm

hjälp, nu måste jag berätta en hemsk spindelsak (fast där är inte några spindlar inblandade....än) :O :O :O :O :O :O :O :O

jag har en dörr på mitt rum.

eller alltså, jag har två dörrar ^^ en in från huset och en in från utanför huset :o i trädgården typ. jag kan fotta det senare. när här är städat, för jag har igentligen inte städat så mycket :o *dåligt samvete*

iallafall så kommer mamma in på mitt rum varje morgon (typ elva x___x) och öppnar den dörren, för mitt rum är bastuvarmt :O jamen så tänker ju inte jag på det, och så nu när det är jättemörkt ute när alla spindlar kommer fram, så bara kom jag på att den var öppen :O jag vågade knappt stänga den, men jag vågade iallafall.

nyss kom anders in och frågade om jag satt vid min dator, vilket jag gör.. eller gjorde :o sak samma.

han frågade vad jag gjorde så sa jag att jag skrev. han undrade vad, om jag skrev en historia om mitt liv? ( :S ) så sa jag nej, har du hört talas om blogg? då svarade han "skriver du en blogg om pelsan? :D"  , och pelsan är då min hund (en tjock svart mops som igentligen heter elsa). jag sa nej.. så sa han "får jag läsa?" och så sa jag nej igen ^^ då sa han "vad heter den" så sa jag , det säger inte jag till dej :o så sa han  "jag kommer hitta dej, jag går in på blogg och söker på anna eriksson så hittar jag dej! :D jag hittar dej, jag hittar dej, I'm gonna catch you!"

.. ja för anders är normal :3

nu har jag gjort min blogg 'fin' med mina regnbågar som bakgrund <3 eftersom jag var faktiskt så smart att jag klurade ut hur sjutton man gjorde ^^ *happy*

 Kom ihåg;

* lisa är elak :o

nu ska jag berätta varför:

jo för att jag gjorde denna sidan dårå, också sa jag det till henne precis efter att jag ändrat färgerna och bakgrunden lite sådär så den blev bra med mina regnbågar och dom färgerna jag ville ha och sådär :) så fick hon länken till min sida, och hon bara "där är inga bilder ju?" och anledningen till att jag gjorde denna sidan var för att lägga upp bilder :o (altså det är det, hon sa inte så utan jag säger så nu och har sagt så alltid i dom minutrarna som sidan har funnits och innan den fanns också tillochmed).

fast igenltigen är hon inte elak. men jag tror att jag ville att hon skulle säga nåt snällt, typ att mina regnbågar var fina .___. fast hon har ju sett dom innan så det kanske var därför. eller så är det så att hon inte tycker mina regnbågar är fina alls? ><

förlåt lisa för att jag sa att du var elak :o

jag tänker för mycket ><

iallafall så ska jag ladda upp bilder strax, FRÅN BAKKEN, hoppas lisa blir happy då<3 ^^

puss

herregud :o

jag hade en hemsida, en SNÄLL hemsida ;___; men sen så typ blev det för lite minna på den så då måste jag göra en ny, då går jag in på blogg.se MEN DOM ÄR DUMMA I HUVUDET och vägrar visa min blogg, TILLSIST SÅ STÄNGER DOM MEJ UTE FRÅN HELA JÄVLA SIDAN!!! *arg* ><

en hotfilm när vi står med otrimmade tändare och ser coola ut B) SÅDETSÅ !! *hämnden blir ljuv* MOAAHAHAHA 8>  men det fårru inte berätta för nån?! :O

puss